Här nedan finner du de tre första reaktionerna på Vattendomstolens beslut (1998-12-30) avseende kraftverksbyggen i Svåga älv i Hälsingland.
Min rekommendation är att du besöker Svågawebben för att följa upp detta "ärende" samt att du gärna gör din röst hörd om du anser att den tänkta utbyggnaden ej skall bli verklighet.
Här är adressen till Svågawebben : http://www.gallinago.com/svagan/
eller mer precist, sidan om utbyggnadshotet : http://www.gallinago.com/svagan/utbyggnad/
Hälsn
Lennart W
------------------------
Subject: En annorlunda nyårshälsning Date: Wed, 30 Dec 1998 23:51:32 +0100 Idag kom domen: Vattendomstolen godkänner Gullspångs utbyggnad av Svågan med två kraftverk, trots att Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen och Hudiksvalls och Ljusdals kommuner sagt nej, trots protester från fiskevården, turistnäringen och lokalbefolkningen och trots att utbyggnaden kommer att förvandla ett parti vacker natur, där bäver, flodpärlmussla, sällsynta lavar och vild öring och harr lever, till en reglerad kanal. Den elkraft Gullspång kommer att kunna utvinna ur dessa två minikraftverk kommer knappast att tillföra något till bygden, vare sig i form av arbets- tillfällen eller pengar, utan är väl, som jag ser det, närmast att betrakta som skatteplanering med assistans från domstol. Att Fiskeriverket godkände utbyggnaden och därmed är i högsta grad delaktiga i beslutet, tycker jag stämmer väl överens med den bild jag fått av denna instans med tanke på deras tidigare agerande vad gäller bl a yrkesfisket i Östersjön och Vänerlaxen. 1999 blir inte ett gott nytt år för oss fritidsfiskare; ej heller för alla de föreningar, småföretag och privatpersoner som satsat pengar och otaliga arbetstimmar på att utveckla turismen i denna vackra vildmark. Min protest, tills vidare, blir detta utskick, samt att Svågawebben hädanefter kommer att prydas av en dödskalle med Vattendomstolens namn. Hur en eventuell kamp sedan skall gå vidare återstår att se, men jag välkomnar alla att delta i opinionsbildningen mot dessa utbyggnadsplaner, så skicka gärna informationen vidare till andra naturvänner. Mvh, Lasse Mårtensson, Vävmästare på Svågawebben <*)^)))>< www.gallinago.x.se/svagan ===================================================== Delsbo 1999-01-02 Till miljöminister Kjell Larsson, I norra Hälsingland finns en liten skogsälv, Svågan, som genom historien varit hårt drabbad av flottning, järnhantering och sedan 1960 även av kraftverksutbyggnad. Detta till trots finns det fortfarande i och kring älven många naturvärden värda att bevara: Här finns ett bestånd av den utrotningshotade flodpärlmusslan, som för sin överlevnad dessutom är helt och hållet beroende av att det finns öring i vattnet. Här finns även sällsynta lavar, inventerade av Naturskyddsföreningen, som begärt att vissa delar av älven ges status av naturreservat. Förekomsten av flodpärlmussla och lavar har även gjort att Naturvårds- verket bedömt området vara av riksintresse och värt att skydda, med hänvisning till EU:s fauna- och floradirektiv, där det slås fast att alla vatten med riklig förekomst av flodpärlmussla ska skyddas. Länsstyrelsen i Gävleborg har bedömt älven vara av stort intresse med flera geologiska och geomorfologiska sällsyntheter. Älven ändrar ofta lopp p.g.a vårflodens erosion på de höga sandbankarna och dess meandrande gång bland höga moränåsar har varit föremål för flera geologiska exkursioner. I området finns även det riksbekanta Sandviksmoarna/Gröntjärns naturreservat. Älven hyser även ett bestånd av den storvuxna Dellenöringen, en öringstam som är unik genom att den vandrar nedströms för att leka. Bjuråker-Norrbo Fiskevårdsområde bedriver ett mycket aktivt arbete med att förbättra miljön för denna öringstam och satsade 1997-98 över två miljoner kronor på att skapa nya lekbottnar och ståndplatser för fisken. I de övre delarna av älven, i området kring de gamla skogsarbetarbyarna Valsjön och Skån vid Medelpadsgränsen, finns en natur som är helt unik för denna del av Sverige i och med att här finns dvärgbjörk ("fjällbjörk") och dalripa, dvs ett stycke fjällnatur, endast fem mil från kusten. Här finns gott om bäver, björn och lo och även utterstammen väntas göra en återhämtning efter åtgärder från Boda Viltforskningsstation. I Svågadalen, som drabbats kraftigt av avbefolkning de senaste två decennierna, har de senaste åren många livskraftiga projekt fötts, varav experimentet med lokaldemokrati i form av egna, "opolitiska" val är det som fått mest uppmärksamhet på riksplanet. Men här finns även många företag, organisationer och privatpersoner som satsat på turism, där vildmarken, fisket och den "nära fjällvärlden" givetvis är attraktionerna. En fiskecamp har byggts i Björsarv med stugor, guideverksamhet och restaurangverksamhet. I bygden finns även möjlighet till turer på islandshäst längs Svågans branta sandåsar, en äventyrsbana med servering i "vikingamiljö", uthyrning av cyklar och utrustning för vistelser i vildmarken, mm. Sedan flottningen upphörde på 1960-talet och flera industrier närmare kusten, främst Forså Bruk i Näsviken och Holma Helsingland i Forsa, lagts ned har förhoppningar väckts att man en dag skall kunna återställa hela vattensystemet Svågan-Dellensjöarna-Forsasjöarna-Delångersån och därmed återskapa den vandringsväg för lax och havsöring, som tidigare gjorde att dessa kunde vandra hela vägen upp till Dellensjöarna och Svågan från havet. Det största återstående hindret för detta är Tvärforsens kraftsstation, som togs i bruk 1960 och som leder Svågans vatten i en flera kilometer lång tunnel, vilket utgör ett stopp för Dellenöringens vandring. Kraftverket ägs av AB Hälsinge Kraft/Gullspång Kraft AB och dessa har sedan 1989 försökt få tillstånd för flera olika vidareutbyggnader av älven; något som naturvårdsintressena dock hittills lyckats sätta stopp för. Den 26/8 1997 lämnade kraftverksbolaget in en ny ansökan till Vatten- domstolen i Östersund gällande tre nya kraftverk i Svågans övre delar. De berörda kommunerna, Hudiksvall och Ljusdal, har båda sagt nej, bl a med hänvisning till att "en kraftverksutbyggnad skulle ge negativ påverkan på biologisk mångfald (växt- och djurliv i och omkring älven), friluftsliv, landskapsbild, och möjligheterna för framtida satsningar på t ex fisketurism" (Ur Protokoll från Hudiksvalls kommunstyrelses sammanträde 1997-12-04: Ks § 276 Dnr 1997.728 255). Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen och Bjuråker-Norrbo Fiskevårdsområde har även de sagt nej till en utbyggnad. Trots detta beslutade Vattendomstolen i Östersund, under ledning av rådman Jim Emilsson, den 30/12 1998 att bifalla Gullspångs ansökan och därmed tillåta att företaget bygger två kraftverk i Skån och vid Digerön; just i de övre delarna av Svågan, där flodpärlmusslan, den fjälliknande naturen och de sällsynta lavarna finns! Vattendomstolen erkänner visserligen att ansökan avser "ett vattendrag som klassats som riksintressant för naturvård och ur fiskevårdssynpunkt," men tillåter ändå att kilometerlånga tunnlar, kanaler och stora dammar byggs i området. Enligt Hudiksvalls Tidning beräknas anläggningskostnaderna för Digerön totalt uppgå till drygt 18 miljoner kronor och för Skån 13,5 miljoner konor. Hälsingekraft räknar med en avskrivningstid på 40 år och en räntefot av fyra procent. Nuvärdet av framtida vinster har beräknats till 7,9 miljoner kronor, det vill säga cirka 43 procent av investerings- kostnaderna. Detta anser jag bevisar att vad detta handlar om egentligen inte är något annat än skatteplanering. Gullspång bygger här två avskrivnings- objekt! Digeröns- och Skånsjöns kraftverk kommer att producera 8,9 miljoner kilowattimmar per år, vilket motsvarar totalt 3 500 uppvärmda lägenheter. De blir fjärrstyrda minikraftverk, som knappast kommer att tillföra vare sig arbetstillfällen eller pengar till bygden, utan endast kommer att bidra till nya mångmiljonvinster för kraftbolaget och dess aktieägare. Priset för detta betalas, som vanligt, av naturen och bygdens invånare. Arbetarekommunens ordförande i Hudiksvall, Sven-Erik Joelsson (s), är själv bosatt i området och säger i en kommentar till Vattendomstolens beslut (Hudiksvalls Tidningen 30/12 1998) att det är "Anmärkningsvärt att remissvaren inte beaktats i högre grad. Här kör man över två kommuner och länsstyrelse. (---) Helt klart är att vi måste agera om det blir verklighet" och han har tidigare pratat om att kedja fast sig vid maskinerna om byggnationerna blir av. I Jordbruksdepartementets proposition 1997/98:2, "Hållbart fiske och jordbruk," sägs bl a att regeringen föreslår en kraftfull satsning på en förbättrad fiskevård och att "Förstärkningen av fiskevården möjliggör angelägna åtgärder som t.ex. insatser för hotade arter, biotopvård, bildande av fiskevårdsområden och åtgärder för att främja tillsynen". Visserligen sägs även att "satsningen ska inriktas mot fiskevårdsåtgärder främst i kustområdena och i de sjöar där det förekommer fritt fiske: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön," men min förhoppning är naturligtvis att regeringen även skall finna Svågadalen värd att bevara och därför agerar för att stoppa Gullspång Kraft AB:s planer. Överklaganden i ärendet ska ha inkommit till Miljödomstolen i Östersund inom fyra veckor. Information om Svågan och utbyggnadsdebatten finns på mina webbsidor, "Svågawebben", på http://www.gallinago.x.se/svagan Andra Internetadresser i frågan: Svenska Naturskyddsföreningens projekt "Strömmande vatten": http://www.snf.se/verksamhet/strommandevatten/svaga.htm Hudiksvalls kommun: http://www.hudiksvall.se Sveriges Flugfiskares Förening: http://home.ljusdal.se/flugfiskarna Lennart Widmarks fiskesidor: http://www.acc.umu.se/~widmark/lwnatur.html Mvh, Lasse Mårtensson Olnirsvägen 64C 820 60 Delsbo E-post: gallinago@telia.com ==================================================== Delsbo 1999-01-04 Kommunen kommer att överklaga I en intervju i Lokal-TV:s nyhetsprogram Gävle-Dala, säger kommunalrådet i Hudiksvall, Sven-Åke Thoresen, att kommunen med största sannolikhet kommer att överklaga domen. "Man kör alltså alltså över två kommuner och en länsstyrelse och för mig är det ganska fantastiskt att man kan göra det, när vi så klart har yttrat oss negativt i den här frågan och sagt nej till den här ut- byggnaden," säger Thoresen, som ännu inte hunnit läsa domen som ju kom strax före nyårshelgen. Han delar dock Naturskyddsföreningens uppfattning att Vattendomstolen kört över naturvårdsintressena och tror därför att kommunen kommer att överklaga så snart domen kommit dem tillhanda och kunnat handläggas. Thoresen påminner också om att den energi kraftverksbolaget beräknar få ut av en utbyggnad motsvarar energibehovet för i storleksordningen 600 villor och konstaterar att "den effekt man får ut av den här utbyggnaden definitivt inte motsvarar de naturvärden som går till spillo." Hudiksvalls kommun påpekade ju i sitt beslut i december 1997 att "Svågan och dess dalgång är klassad som ett område av riksintresse för naturvård och skall därför enligt naturresurslagen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljö," varför Thoresen betraktar Vatten- domstolens beslut som arrogant mot de båda berörda kommunerna (Svågans övre delar ligger i Ljusdals kommun). Naturskyddsföreningen går ännu ett steg längre och betraktar Vatten- domstolens beslut som direkt olagligt, då det enligt dem står i direkt strid med EU:s miljödirektiv, där det sägs att områden med flodpärl- mussla ska bevaras. Att Svågan har ett livskraftigt bestånd av den ut- rotningshotade flodpärlmusslan har tidigare bevisats vid flera av SNF:s inventeringar av älven och har bl a behandlats i deras tidskrift "Strömmande vatten." (Se http://www.snf.se/verksamhet/strommandevatten/index.htm) Det verkar med andra ord som om kampen för Svågans överlevnad bara har börjat och den flodvåg av e-post från bekymrade, uppretade och direkt upproriska människor, som de senaste dagarna svämmat över mitt mailkonto ger bara ytterligare belägg för att Gullspång nog har en tuff match att vänta framöver! Mvh, Lasse Mårtensson, www.gallinago.x.se/svagan/< ---- Tillbaka