En premiärminister som utövar påtryckningar mot EU-kommissionens ordförande. Kommissionärer som företräder sina hemländers intressen. En generaldirektör som plötsligt finner sig avpolletterad. Det är några av ingredienserna i den fisksåpa som de senaste veckorna har spelats upp i Bryssel.

Allt var egentligen förberett och klart. I slutet av april skulle EU-kommissionen fatta beslut om jordbruks- och fiskerikommissionär Franz Fischlers länge emotsedda förslag till reformering av EU:s lika gemensamma som kritiserade fiskeripolitik. Så blev det nu inte. Punkten ströks från kommissionsmötets dagordning.
  Så vad hade egentligen hänt? Det vetenskapliga underlaget var sedan länge på plats och argumenten för en förändrad inriktning väl underbyggda - EU:s grönbok om den framtida fiskeripolitiken publicerades exempelvis för över ett år sedan - och medlemsländernas positioner var kända. Kommissionens antagande av själva förslaget, som ursprungligen skulle ha lagts fram redan i december, sågs som en ren formsak.

Inga nya vetenskapliga rön
Några nya argument i sak hade heller inte framkommit. Inga forskare hade plötsligt upptäckt tidigare okända fisktillgångar, inga bevis för att omfattande utfiskning i själva verket bara är nyttigt hade framlagts.
  Inga nya vetenskapliga rön, således. Men däremot en rejäl dos intressepolitik regisserad av den informella gruppering som går under artistnamnet Fiskets Vänner (Les Amis de la Peche). Detta mycket bokstavliga nätverk – bestående av Frankrike, Italien, Portugal, Grekland, Irland och Spanien - vänder sig emot en radikal reformering av fiskeripolitiken, eftersom en sådan skulle medföra omfattande ekonomiska och sociala omstruktureringar.

Stark lobbyverksamhet
Lobbyverksamhet är förvisso inte okänt i EU-sammanhang och heller inte olagligt, men det fiskerivännerna har ägnat sig åt anser även luttrade vara väl magstarkt. Inte minst som den främste aktören ser ut att vara EU:s nuvarande ordförandeland, Spanien, den största enskilda mottagaren av EU:s stöd till den gemensamma fiskeripolitiken.
  Kring flera detaljer råder alltjämt oklarhet. Frågan är, som det heter, ”under beredning”. Personer med god insyn i EU-kommissionen ger dock en rätt samstämmig bild.

Ströks från dagordningen
Inför det planerade mötet skrev kommissionens vice ordförande, tillika kommissionär med ansvar för transport och energi, spanjorskan Loyola de Palacio, till Franz Fischler och uttryckte sin oro över reformförslaget. Några dagar senare ringde den spanske premiärministern José Maria Aznar till EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi, i samma ärende.
  Vad Fischler och Prodi svarade är obekant. Klart är dock att fiskerireformen hastigt ströks från kommissionsmötets dagordning. Klart är också att Steffen Smidt, dansk generaldirektör i fiskeridirektoratet, strax därpå fick besked om att han förlorat jobbet.
  Att Spanien har varit tongivande är en uppfattning som delas av de flesta. Flera personer betonar dock att ”samtliga fiskerivänner har agerat”.

"Försöker hejda reformen"
Ytterligare ett argument för Spaniens instrumentella roll gavs när den spanske fiskeriministern, Miguel Arias Cañete, uttalade sig i spansk teve. ”Vi har instruerat våra respektive kommissionärer att försöka hejda reformen”, sade Cañete, apropå de sex länder som är motståndare till fiskerireformen. Ett uttalande han därefter har förklarat med ”missförstånd”.
  Inte minst från danskt håll har man reagerat kraftigt på det inträffade. Bland andra Danmarks fiskeriminister, Mariann Fischer Boel, har krävt de Palacios avgång, om det kan beläggas att hennes brev till Fischler skickades efter instruktion från den spanska regeringen.

Dansk kritik i främsta ledet
Också i EU-parlamentets fiskeriutskott har kritiken varit skarp, och även där har danska ledamöter stått i främsta ledet. Inte helt oväntat, då EU:s ordförandeklubba och därmed den omstridda fiskerireformen den 1 juli hamnar hos Danmark. Och att en landsman sparkas från en hög post i kommissionen, mildrar knappast ytterligare en pikant ingrediens.
  Kommissionen har hittills hållit låg profil. de Palacio har svarat Fischer Boel att hon visst inte har varit utsatt för några påtryckningar och Romano Prodi har försäkrat att de Palacio inte har gjort något fel.
  Franz Fischler själv har försäkrat att hans förslag till reform absolut inte kommer att urvattnas, och hans språkrör, Gregor Kreuzhuber, säger att ”Fischler kände att det var för tidigt att lägga fram förslaget”.
  Kreuzhuber säger också att ”tajmingen var olycklig”, men hävdar bestämt att Steffen Smidts avpollettering var ett led i den allmänna rotationen i kommissionen. Något som dock dementeras av personer med insyn i kommissionen.
  Att Smidt försvinner, har i internationell press beskrivits som att man gör sig av med en kraftfull arkitekt bakom fiskerireformen. Tolkningen kan vara riktig, men flera bedömare anser att Steffen Smidt snarare har varit för svag. Att Fischler, för att driva igenom fiskerireformen, behöver en mer beslutsfähig kraft vid sin sida.
  Få tvivlar på Fischlers uppriktiga vilja att driva igenom fiskerireformen. Att det finns delade meningar i kommissionen gör dock inte uppgiften lätthanterlig. Vid sidan av de Palacio är framför allt kommissionären för regionalpolitik, fransmannen Michel Barnier, kritisk till reformen.
  Den 28 maj är det datum som nu anges för när kommissionen ska behandla förslaget. Därefter är det ministerrådets tur, den 11 juni. Om allt går enligt den nykonstruerade tidtabellen, vill säga.
  Först när Fischlers förslag presenteras kan det beläggas huruvida något otillbörligt har skett. Och att kommissionärer agerar på uppdrag ”hemifrån” eller efterkommer medlemsstaters propåer, var något Romano Prodi redan när han tillträdde deklarerade att han inte tänkte tolerera.

Fisksåpan kan bli långkörare
I den spekulativa mellanperioden finns det dock gott hopp om nya avsnitt i fisksåpan. Och håller dessutom inte kommissionens nya tidtabell, kan serien bli en riktig långkörare.
  Danmark kan få svårt att som ordförandeland i EU:s ministerråd hinna förhandla fram en ny fiskeripolitik till den 1 januari 2003, och frågan skulle därmed hamna hos nästa ordförandeland. Grekland - en av de sex fiskerivännerna.
  Den som själv vill bidra till manusförfattandet kan för övrigt chatta om fiskerireformen med Franz Fischler den 17 juni. En chat som till helt nyligen var inbokad den 13 maj.

Sture Hansson, frispråkig docent och systemekolog vid Stockholms universitet, är inte glad åt att förslaget till fiskerireform har försenats. Han talar om fiske som miljöhot och beskriver det marina tillståndet som ”lika dramatiskt som när meteorer slog ut dinosaurierna”.
  - Och det är speciellt tråkigt eftersom Franz Fischler i vintras skrev ett jävligt bra brev till fiskeriorganisationerna. Det är bra att någon säger som det är.

Hoppar av arbetsgruppen
Annars är det klent beställt med politikernas forskargehör, menar han. Och tar som exempel den hearing om torsken som jordbruksdepartementet anordnade i vintras.
  - Där sade Margareta Winberg att man inte kan ta forskarnas argument eftersom de ses som extrema. Men om de är så extrema, varför skickar man då universitetsforskare till internationella möten?
  Efter hearingen ringde Sture Hansson till Fiskeriverket och meddelade att han hoppar av en arbetsgrupp om ekologiska effekter av fisket, vid Internationella havsforskningsrådet, ICES, i Köpenhamn. Inte i protest mot vare sig Winberg eller Fiskeriverket, men mot ”forskarnas anonyma roll”.

Det fortsätter att storma kring EU:s gemensamma fiskeripolitik. Att EU-kommisionen plötsligt sköt upp presentationen av den omstridda fiskerireformen och, synbarligen efter spanska påtryckningar, påfallande hastigt avskedade generaldirektören för fiskedirektoratet (Dagens Forskning 10:2002), har fått framför allt Europaparlamentet att reagera.
  I samband med parlamentets plenarsession i mitten av maj, beslöt partigruppernas ledare att bjuda in Franz Fischler, EU-kommissionär med ansvar för jordbruk och fiske, till nästa plenarsession. Fischler förväntas då redogöra för och utfrågas om innehållet i den reform som kommissionen, enligt nu gällande tidtabell, lägger fram den 28 maj.
  Att utfrågningen inte är tänkt att beröra det politiskt mest kontroversiella, den påstådda spanska interventionen, beror främst på oenighet bland gruppledarna, även om en talesman för parlamentet säger att ”den avgörande frågan om fisket är viktigare än det institutionella käbblet”. Flera parlamentsledamöter håller dock öppet för att frågan trots allt kan komma att behandlas vid plenarmötet.
  Huruvida så blir fallet, beror inte minst på resultatet av den utfrågning som parlamentets fiskeriutskott i dagarna håller med Fischler. Det är nämligen utskottet som av parlamentets talmän har fått i uppgift att utreda huruvida några institutionella oegentligheter har förekommit.

Flera får förklara sig
Fischler är dock inte den ende kommissionär som kommer att utfrågas. Budgetkontrollkommittén har bett Niel Kinnock, vice ordförande i EU-kommissionen och ansvarig för personalpolitiken, att förklara hur det kom sig att Steffen Smidt, med bara 24 timmars varsel, fick lämna posten som generaldirektör i fiskeridirektoratet.

Institutionellt käbbel
Till dem som engagerat sig i frågan hör också Jens-Peter Bonde, dansk EU-parlamentariker och medlem av JuniBevægelsen, som har bett EU-ombudsmannnen Jacob Söderman undersöka frågan. Dessutom har parlamentets socialistgrupp begärt att den spanske fiskerministern, Miguel Arias Cañete, ska infinna sig vid nästa månads plenarmöte. Inte minst för att förklara varför han i spansk teve sagt att de medlemsländer som är kritiska till fiskerireformen, den gruppering som seglar under flaggan Fiskets Vänner, ska ha instruerat sina kommissionärer att ”försöka hejda reformen”.
  I vad som åtminstone för tillfället har kommit att bli huvudfrågan, det ”institutionella käbblet”, har också nya ingredienser tillkommit. Mest uppseendeväckande är uppgiften att EU-kommissionens ordförande Romano Prodi och den spanske premiärministern José Maria Aznar ska ha ingått ”en hemlig politisk uppgörelse”.

Samtal mellan Aznar och Prodi
Den påstådda uppgörelsen går i korthet ut på att Aznar i samtal med Prodi skulle ha krävt att Smidt avpoletterades. I gengäld skulle Spanien släppa sitt krav på att få EU:s nya livsmedelsmyndighet placerad i Barcelona, och i stället stödja italienska Parmas kandidatur.
  Uppgiften än så länge obekräftad, men den har knappast väckt några muntrare känslor i Finland. Helsingfors är vid sidan av Parma, huvudkandidat till livsmedelsmyndigheten och den finska regeringen är fast besluten att den också ska hamna där. Även om den rätt nyfödda myndigheten, på grund av ungefär samma nationalpolitiska oenighet som präglar fiskeripolitiken, har getts tillfällig asyl i Bryssel.

Så kom då slutligen EU-kommissionens förslag till reformering av unionens gemensamma fiskeripolitik, efter en månad av avancerad nationalpolitisk lobbyverksamhet och medialt debacle. Överkapacitet är det grundläggande problemet, och det var också vad Franz Fischler, EU-kommissionär med ansvar för jordbruk och fiske, betonade när han den 28 maj i Bryssel presenterade reformen.
  Enligt förslaget ska unionens samlade fiskeflotta (100 000 fartyg) skäras ned med 8,5 procent och stödet för att bygga nya fartyg upphöra. Stora summor ska i stället satsas på att hitta andra jobb åt de 28 000 personer som näringen beräknar kommer att förlora sina utkomster. Dessutom utlovas ett slut på den årliga kohandeln med fiskekvoter.
  Är då reformen bra? Ja, i varje fall på papperet, menar Sture Hansson, docent i marinekologi vid Stockholms universitet.
  - Det är kloka ord som sägs. Men problemet är inte ord, utan handling. Och de länder som är emot reformen kan fortfarande stoppa den.
  Försök har, som bekant, redan gjorts (se Dagens Forskning 10 & 11:2002). Men den senaste månadens publicitet kring främst Spaniens frenetiska strävan att hejda reformen, förefaller ha haft snarast motsatt effekt. Fischler lade fram det radikala förslag han utlovat, till priset av en numera öppen konflikt med kommissionens vice ordförande, spanjorskan Loyola de Palacio.
  Med 65 procent av EU:s fiskeflotta är den spanska inställningen föga förvånande. Däremot förefaller landet slippa jämförelsevis lindrigt undan i reformförslaget. Den spanska fiskeflottan ska minskas med 9,4 procent, medan exempelvis den brittiska åläggs en 23-procentig minskning. För att inte tala om den svenska, som ska halveras.
  Den svenska linjen är dock att drastiska åtgärder är vetenskapligt motiverade, och jordbruksminister Margareta Winberg ansåg i en första kommentar att kommissionens förslag ”tycks ligga nära vad vi själva har föreslagit”.
  Utförligare besked kan möjligen komma efter fiskeriministermötet i Luxemburg den 11 juni. Är positionerna då desamma som hittills, med sex EU-länder emot förslaget, väntar en högoktanig höst. Inte minst som reformen är tänkt att träda i kraft vid årskiftet.
  Från sin forskarhorisont gläds dock Sture Hansson mest åt att frågan verkar avancera på hemmaplan. Han själv och kolleger var nyligen inbjudna till miljövårdsberedningen, miljöminister Kjell Larsson berättade i DN att regeringen ska tillsätta en havsmiljökommission och miljökommissionär Margot Wallström har offentligt argumenterat för fiskerireformen.
  - Miljömyndigheterna spottar upp sig. Det är viktiga signaler, och man får försöka se de ljusa sidorna.


...... To be continued

Den 28 maj tog så äntligen EU-kommissionen förslaget för EU:s framtida fiskeripolitik. Nu startar de sedvanliga förhandlingarna inom respektive land och mellan länderna. I Sverige t ex så hålls en riksdagsdebatt om fisket den 11 juni. Här har du en möjlighet att kontakta dina folkvalda i Riksdagen. Representanter för Sportfiskarna träffar folk på Jordbruksdepartementet den 10 juni ... o.s.v .. o.s.v. Franz Fischlers förhoppning är att EU:s beslut skall kunna tas senast vid slutet av 2002.

Om du vill ta del EU-sekreterariatets pressmeddelande om innehållet i det tagna förslaget så finns det översatt till Svenska på http://europa.eu.int/comm/fisheries/news_corner/press/inf02_07_sv.htm (Ett alternativ alltså om du själv vill bilda dig en uppfatning i stället för att läsa dagstidningsreportrarnas tolkning av pressmeddelandet.)

Påminner om möjligheten att "chatta" med Franz Fischler den 17 juni.

Här kan du följa vad som händer och sker inom fiskerisektorn samt ta del av åtgärdsprogrammen för den gemensamma fiskeripolitiken