Tänkande, resonemang och beslutsfattande

Hur resonerar människor?

Mentala modeller presenterades av Johnson-Laird och Byrne (e.g 1991). Idén var att istället för den tidigare tron att människor resonerade i sanningstabeller, så resonerade man i modeller. Idén går ut på att människor, när de resonerar, skapar en representation eller modell av situationen som beskrivs i premisserna, baserad på premissernas betydelse och generell kunskap hos individen. Sedan beskrivs denna modell på ett godtyckligt vis för att skapa en slutsats före bekräftelsen av modellen. Denna bekräftelse utförs genom sökande av alternativa modeller som kullkastar den tidigare slutsatsen.
Om ingen alternativ modell hittas, så betraktar man modellen som valid. Grundidén kan lätt beskrivas i enkla spatiala problem.
Ponera representationen man kan få av följande premissmängd, givet att man får instruktionen att föreställa sig situationen:

Lampan är till höger om blocket.

Boken är till vänster om blocket.

Klockan är framför boken.

Vasen är framför lampan.

Spatialt, så kan dessa objekt betraktas som arrangerade på det här viset.

Bok	Block	Lampa
Klocka	Vas

Så, man kan göra inferensen från modellen att klockan är till vänster om vasen. Om vi försöker att förkasta inferensen behöver vi fundera ut en alternativ layout av objekten som är konsistent med premisserna men inte med inferensen. Det går inte att hitta en sådan modell men betänk följande premisser:

Lampan är till höger om blocket.

Boken är till vänster om blocket.

Klockan är framför boken.

Vasen är framför blocket.

Denna premissmängd är konsistent med två modeller:

Bok	Block	Lampa	Block	Bok	Lampa
Klocka	Vas		Vas	Klocka

I det här fallet, så är inferensen i det förra exemplet inkonsistent med den alternativa modellen där 'klockan är till höger om vasen'. Alltså, man måste medge att det inte går att dra några slutsatser om förhållandet mellan klockan och vasen direkt.
Modellteorin är trevlig på flera olika sätt. Den går att utveckla till att inte bara behandla spatiala problem utan även villkorsproblem. Den redogör hyfsat väl för hur och varför man gör vissa misstag. Det kan ske på två sätt; man kan få olika tolkningar av premisserna, och man misslyckas att hitta en alternativ modell.

'Biases'

En bias är en mental, systematisk snedvridning av verkligheten i något sammanhang. De uppstå när man kommit fram till en mental modell som verkar fungera tillräckligt bra för att man ska nöja sig med den utan att den är perfekt.
Det finns ett flertal mänskliga egenskaper som på ett eller annat sätt kan skapa någon av dessa 'biases':

Vanebias:	Man gör som man har gjort förut, "för det fungerade ju förra gången".
Representativitetsbias:	Man försöker koppla ihop en företeelse för att på så sätt hänga upp nya erfarenheter på gammal erfarenheter. Det är dock inte så säkert att detta samband verkligen existerar.
Tillgänglighetsbias:	Man bedömer en viss företeelse utefter hur tillgänglig den är för individen. Ett ständigt mediabombardemang ökar tex. tillgängligheten för det som inslagen handlar om.
Konkret informationsbias:	Man bedömer konkret och påtaglig information som mer trovärdig än mer diffus information. Ex: man tror hellre på information som kommer till en direkt (exempelvis från en vän) än något man läser om.
Konfirmeringsbias:	Man tror hellre på en slutsats som bekräftar en hypotes än en som motbevisar den. Man tror t.ex. mer på information som bekräftar att exempelvis en aktiekurs ska stiga än information som talar emot en stigning.
Förankringsbias:	Man försöker göra en bedömning om sannolikheten för en företeelse beroende på en ståndpunkt man har haft förut. T.ex. Man bedömer sannirligheten för regn imorgon utifrån dagens väder.
'Hindsight bias'	Feedback gör att man i efterhand upplever sig ha varit mer säker på sin bedömning än vad man faktiskt var vid bedömningstillfället. Ny forskning föreslår att feedback gör att man rekonstruerar sin mentala minnesbild utifrån den feedback man fått (Hoffrage, Hertwig & Gigerenzer, 2000).