Kognitionspsykologi sökande efter modeller för hur informationsflödet i den mänskliga hjärnan är uppbyggt och fungerar kan i vissa fall te sig en aning abstrakta och bristfälliga när det kommer till konkreta resultat och tillämpningsområden.
Det finns dock ett flertal områden där resultat från kognitionspsykologi forskning är direkt tillämpbara. Ett sådant är området MDI - Människa-Dator Interaktion.
Nedan följer ett antal exempel på kognitionspsykologi resultat och dess tillämpningar inom MDI. Man kan säga att kognitionspsykologi fungerar som en databas av teorier och resultat som exempelvis en gränssnittsdesigner kan och bör utnyttja för att göra ett bra gränssnitt.
Dessa är inte de enda exemplen men de visar ändå på kognitionspsykologi användbarhet.
|
|
|
'Affordance':
|
Saker och ting inbjuder till vissa handlingar. - En del av gränssnittet får inte inbjuda till något som inte tillhör dess funktion.
En grön knapp som säger 'Radera all information' är därför extremt olämplig.
|
|
Igenkänning av mönster:
|
Man här lättare att upptäcka objekt som bryter mot det övriga möstret. - Man ska se till att man inte har för många ikoner som liknar varandra. De blir svåra att särskilja då.
|
|
Automatiska processer:
|
Efter ett tag utför man en handlig utan att tänka på det. - Även här är det viktigt att variera utseendet på exempevis dialogrutor och knappar.
En kritisk situation måste signaleras starkt, med en röd färg eller med en lämplig symbol.
|
|
Minnestyper:
|
Procedurell kunskap är jämförelsevis svårt att glömma bort. - Ett gränssnitt måste vara konsekvent i sina användarprocedurer. Liknande funktioner ska gå att utföra på liknande sätt.
|
|
Kortidsminnet:
|
Människor kan generellt hålla 7+-2 'chunks' i korttidsminnet samtidigt. - Ett gränssnitt får aldrig bygga på att användaren ska komma ihåg mer än 7+-2 enehter, och man bör sträva efter att begränsa minnesberoendet över huvud taget.
|
