Begrepp och kategorier

Vad är ett begrepp? Vad definierar detta begrepp? Vad har det för funktion? 

Man kan inte på ett enkelt och snabbt sätt svara på dessa frågor, eftersom det inte finns något sådant enkelt och snabbt svar.
Det man kan säga är att ett begrepp (eller en kategori) är ett sätt för oss att organisera vår kunskap. Vi bildar kategorier som rymmer en större grupp ord och företeelser som på något sätt hör ihop för att skapa struktur i kunskapen. Vi kan alltså strukturera upp kunskapen i större grupper, utan att tappa detaljrikedomen.

Vad ett begrepp är och vad som definierar ett viss begrepp är dock ganska svåra frågor att svara på. I någon mening innebär en gruppering under samma begrepps-rubrik att de två företeelserna delar tillräckligt många egenskaper med varandra för att vi ska kunna anse att de går att föra ihop. Man pratar om att sakerna har en 'naturlig koherens'.

När det gäller begrepp har det funnits två typer av teorier:

• En teori där begrepp ses som mängder av attribut, och att alla medlemmar av ett begrepp är lika bra representanter för det begreppet (Ferge 1952). Denna teori visade sig inte överrenstämma med empiriska studier.
• En grupp teorier som bygger på att det ska finnas någon sorts prototyp för ett visst begrepp. I vissa teorier existerar prototypen i verkligheten (dvs ett existerande "föremål" representerar prototypen i begreppet, exempelvis volvo för bil) , men i andra finns den bara som abstrakt företeelse (tex bil).

Begreppshierarkier för prototyp-teorierna

För att ytterligare ordna upp i prototypshierarkierna föreslog Rosch et al. (1976) att prototyperna ordnades i konceptuella hierarkier med tre nivåer av generalitet.
Desa tre nivåer skulle ha följande egenskaper:

• Varje underordnat begrepp skulle vara en delmängd av det överordnade begreppet. Exempelvis är begreppet 'stol' en delmängd av begreppet 'möbel'.
• Den basala nivån är den som har mest distinktiva egenskaper och den är mest kognitivt ekonomisk. Det är på den här nivån som ett begrepps attribut inte delas av andra begrepp på samma nivå.
• Positionen för den basala nivån kan förändras som en funktion av individuella skillnader i expertis och kulturella skillnader.
• Kategorier på den basala nivån är mest kritisk för kognitiva aktiviteter. Den innehåller begrepp som kan interageras med enkla motoriska rörelser. De har samma generella form, och de kan associeras med en mental representation som representerar en hel kategori.

Hur skapas ett begrepp?

Om vi antar att begrepp kommer till genom likhet mellan objekten i världen, så betyder det att vi formar begreppet hund genom att jämföra hur lika två olika hundlika varelser är. Hur fungerar likhetsbedömningen? En av de längst överlevande modellerna i kognitionspsykologin är Tverskys (1977) kontrastmodell.
Den redogör för likhetsbedömningar som folk har gjort där begreppen beskrivits verbalt eller diagrammatikalt. Modellen vidhåller att likheten mellan två begrepp är baserad på en funktion av attributen som delas av begreppen, utom de attribut som är distinktiva för båda begreppen. Detta kan formuleras enligt formel 1:

Där a och b är två begrepp, L är likheten mellan dessa två begrepp. A är mängden av alla attribut i a, och B är mängden av alla attribut i b. I den här formeln, AÇB ger attributen som är gemensamma för a och b, A-B ger de attribut som är distinkta i a, B-A ger de attribut som är distinkta i b. Lägg märke till att det är inte en absolut distinktivitet, utan relativt det andra begreppet. Formeln förutsäger att om antalet gemensamma attribut ökar, och antalet distinktiva attribut minskar, så blir objekten a och b mer lika. Funktionen f har en roll i att vikta vissa attribut i enlighet med 'salience' och betydelse. Parametrarna q, a, och b används för att belysa den relativa vikten av gemensamma och distinktiva attributmängder. När folk bedömer likhet mellan begrepp tenderar de att fokusera på gemensamma attribut och när de bedömer skillnader så fokuserar de på distinktiva attribut. Effekterna av q, a, och b används för att förklara den asymmetri som uppstår mellan begrepp, L(a, b) ¹ L(b, a). Tversky menar att i likhetsuttalanden så finns det ett subjekt och en referent.

Om begreppens stabilitet

Begrep har visat sig vara inte vara konstanta, utan att den förändras med kontexten (i vilken omgivning det används), (Barsalou 1987, 1989).
Anderson och Ortony (1975) fann att när folk skulle minnas fraserna "mannen lyfte pianot" och "mannen stämde pianot", så blev "någonting tungt" är en bättre cue till den första frasen än "något med ett trevligt ljud" och vice versa. En förklaring till detta vore att representationen av begreppets attribut är i de båda fraserna olika. Det verkar som om bara en delmängd av kunskapen om ett begrepp blir aktivt i en given kontext. Barsalou (1982) kallar detta för kontextberoende information.