anagram (-amm') -met; pl. - s. ord med omkastade bokstäver

Ett bra anagram på någons namn skall helst vara en smula ekivokt, det skall klinga bra och det skall spegla innehavarens personlighet. Det råder dock knappast något tvivel om att det snarare är anagrammakarens personlighet som avslöjas. Exempel på bra anagram är t.ex "Gröna Hojen"; det klingar vackert och det slumpar sig så att personen i fråga råkar vara ägare av en grönfärgad cykel. Däremot är det ju inte speciellt ekivokt vilket drar ner betyget en bit. Det finns helt enkelt väldigt få, om ens några, perfekta anagram. Ett exempel på ett i det närmaste perfekt exemplar är "Nisse Ronkfröjd"; det har en ljuvlig klang, det är ganska oanständigt och det är dessutom med sanningen överensstämmande. Mannen i fråga (förblir anonym, ej anknuten till Snösvänget) råkade nämligen bli ertappad mitt i en aktivitet vars karaktär antyds av anagrammet, under omständigheter som föranledde stor munterhet hos vissa och stor förlägenhet hos andra.
Vad beträffar nedanstående anagram kan man konstatera att de numera är helt rumsrena till allmän bestörtning.

© Studentorkestern Snösvänget 1997 Senast uppdaterad 1999-02-21 Synpunkter:snow@acc.umu.se