Inte riktigt en bok

En alldaglig flicka

Arthur Miller

Norstedts, 1997

När Arthur Miller ger ut en ny roman, den första på över tjugo år, så är det naturligtvis en intressant händelse. Författare som publicerat en framgångsrik bok befinner sig i en prekär situation, för allt som de skriver efter det kommer att jämföras med succéromanen. Om de inte liknar varandra, så kommer folk att bli besvikna, och om de liknar varandra för mycket, så kommer folk också att bli besvikna.

"En alldaglig flicka" är en snabb teckning av en kvinnas liv i New York, som spänner över större delen av nittonhundratalet. Norstedts kallar det en roman, men ser man till textens omfattning skulle det lika gärna kunna vara en lång novell. Boken är uppbyggd kring ett antal små scener med vissa tidsglapp emellan. Varje scen i sig är mycket välskriven, men som helhet känns boken ändå fragmenterad.

Kanske hade denna känsla kunnat lättas om avsnitten knutits samman av någon röd tråd, ett starkt drivet tema, som i Millers mest kända pjäs "En handelsresandes död". Kanske hade boken också verkat mer sammanhängande om vi fått en klarare bild av huvudpersonens karaktär. Som det är nu förblir hon lika grumlig som det frostade omslagspapperet.

Slutresultatet är en samling vackra texter som inte riktigt räcker för att bilda en bok.