Vindkraftens ursprung sträcker sig långt tillbaka i tiden,
man tror att de första vindkraftverken användes i Persien redan år 200 f. Kr.,
för att mala mjöl, men att det kan ha varit kineserna som uppfann det långt tidigare.
I mitten av 1800-talet började man så använda kraftverken till att pumpa vatten i USA,
och 1940 fanns ca 6 miljoner mindre kraftverk som också hade börjat användas till att generera el.
Danskarna hade emellertid redan 1890 konstruerat 120 stycken 5-20 kW kraftverk, för elproduktion.
Oljekrisen 1973 ledde till att den amerikanska regeringen finansierade
utvecklingen av moderna vindkraftverk. Detta resulterade i att man byggde en mängd funktionella vindkraftverk
från 200 kW upp till det största på 3.2 MW, dessa kraftverk hade dock mycket höga driftskostnader.
Danmark byggde 1979 två prototyper på 630 kW, ett pitch och ett stall kontrollerat (se under rubriken rotor).
Båda kraftverken mötte emellertid samma öde; höga kostnader.
Det höga energipriset blev ett nyckelargument mot vindkraften.
En vändning kom dock 1980 då en snickare vid namn Christian Risanger,
började bygga små 22 kW vindraftverk av billiga standardkompnenter.
Som generator använde han en elektrisk motor, och bildelar till växellåda och mekaniska bromsar.
Dessa turbiner blev väldigt populära runt om i Danmark, och de blev en inspirationskälla till danska
tillverkare att designa och utveckla egna vindkraftverk.
I Näsudden projektet på södra Gotland i början av 80-talet byggde man en prototyp på 2 MW.
Kraftverket hade en tornhöjd på 77 meter, och 75 meters rotordiameter. Verket hade väldigt höga ljudnivåer
som främst kom från de långa rotorbladen och efter ett par års drift hade sprickor bildats i stålbladen.
Detta gjorde att man efter bara tre års drift fick ta kraftverket ur drift. Istället för att riva hela konstruktionen,
återanvände man tornet, bytte ut maskinhuset, och satte på en ny rotor. Genom att öka rotordiametern med 5 meter,
tillverka bladen av glas- och kolfiber och förfina aerodynamiken, kunde man sätta dit en 3 MW generator.
Nu innehar Näsudden II, världsrekordet i årsproduktion på 7.7 GWh, detta kan jämföras med Holmsunds kraftverk
som har en genomsnittlig årsproduktion på 1.2 GWh.
I nuläget har de moderna kraftverken låga driftkostnader.
Om tekniken fungerar, och det blåser tillräckligt är de därför alltid i drift.
De senaste åren har de svenska kraftverken haft en tillgänglighet på 98 %.
Vilket innebär att de bara står stilla ca 7 dygn/år, när verket har varit i behov av skötsel och underhåll.
|