Betongfundament som man hittills har använt sig av, gjuts i torrdockor nära platsen för kraftverket
och bogseras sedan ut till uppställningsplatsen där de fylls med sand och sten till de uppnått den önskvärda vikten.
Dessa håller då kraftverket upprätt med sin höga vikt.
De är oftast konformade för att kunna bryta sönder packis som lätt kan bildas i Östersjön och Kattegatt under kalla vintrar.
Kostnaden för dessa fundament brukar öka kvadratiskt med djupet.
I vindparkerna i Vindeby och Tunoe Knob i Danmark varierar djupet mellan 2.5 och 7.5 meter.
Här väger betongfundamenten i medeltal 1050 ton.
Med tanke på att konstruktionerna blir oerhört tunga och att kostnaden ökat med ökat djup,
brukar man inte kunna använda betong på över 10 meters djup.
Gravitationsfundament av betong
Gravitationsfundament av stål
Monopålfundament
Trebensfundament
|