3.3 Adresser på Internet
Allting på Internet har en adress. Användarna
har e-postadresser , webbsidor har URL:er och alla datorer har
också en egen adress; en IP-adress. Om du fått veta
en adress till någonting så går det mycket snabbt
att hitta rätt.... Bara du kan skriva in den något
underliga adressen korrekt. Om du läser följande så
minskar risken för att du ska gå bet på grund
av ett skrivfel!
Bara vanliga engelska tecken
Svenska å. ä och ö får inte
ingå i adresserna. Ej heller mellanslag, kolon, semikolon
och kommatecken.
IP-adresser
Ett IP-nummer är en följd av fyra tal mellan
0 och 255, åtskilda med punkter. Till exempel 130.237.227.21.
Varje dator som ansluts till Internet tilldelas ett sådant
nummer. Lyckligtvis behöver man sällan hålla reda
på sådana nummer. De får nämligen smeknamn
också: dront.nada.kth.se
kallas till exempel en dator för elever på institutionen
för numerisk analys och datalogi, NADA, på KTH i Sverige.
Några toppdomäner |
edu | Utbildning |
com | Företag |
org | Ideella organisationer |
se | Sverige |
uk | England |
Den sista delen av smeknamnet kallas för toppdomän,
och på den kan man utläsa vilket land eller vilken kategori av organisation adressen hör
till. (Se tabellen här intill!) Resten av smeknamnet beskriver
den organisation som har adressen, och eventuellt själva
datorn.
URL
Webb-adresserna heter URL (Uniform Resource Locator).
Bilden visar URL:en för denna sida i onlineversionen:
1. Protokoll kan vara
http (www), news, gopher, telnet, file, ftp, mailto och några
till. Hur resten av URL:en utformas beror på vilket protokoll
det gäller.
2. IP-adress kan vara
antingen IP-numret till den dator som skall hantera informationen,
eller ett registrerat smeknamn till den datorn. (Datorer som fungerar
som WWW-servrar brukar få smeknamn som börjar på
www.)
3. Sökväg
är en beskrivning av var i datorn filen finns.
4. Filnamn är
inte alltid nödvändigt. Om det saknas så levereras
standardfilen i katalogen, eller en lista med innehållet
i katalogen. Observera att sökväg och filnamn oftast
är case sensitive. Det innebär att man måste
hålla reda på om det skall vara stora eller små
bokstäver.
Vem@var.då? - Att hitta e-postadresser
Det kan vara svårt att veta vilken e-postadress
en person har, och datorerna är inte lika duktiga som Posten
på att leverera felaktigt adresserade försändelser.
Om du har en e-postadress som inte fungerar:
- Undersök om du skrivit in adressen helt
rätt. Datorerna är petiga!
- Prova en gång till, ibland uppstår
tillfälliga fel.
Om du inte har någon adress alls:
- Sök i någon av de adresskataloger
(eng. White Pages) som finns på Internet.
- Undersök visitkort, brevpapper och dylikt.
Där är populärt att ha sin e-postadress.
- Ring och fråga.
- Sök information om personen på webben,
med till exempel AltaVista. Om personen omnämns någonstans
så kan man ofta hitta e-postadressen på samma ställe!
uppdaterad 970113
|
|