Liten Datorhandbok För Målmedvetna

Academic Computer Club, Umeå Universitet, 2000


Internet


Internets uppbyggnad

Nätets topologi

Du har säkert hört mycket om Internet vid det här laget, men du har nog inte riktigt reflekterat över vad det är. Okej, ett världsomspännande datornätverk sägs det. Det är delvis sant, och delvis fel. Det som är rätt är datornätverk och världsomspännande, men det är inte ett nätverk, utan många mindre nätverk som är ihopkopplade så att alla datorer kan få kontakt med varandra. Ett exempel på hur det kan tänkas se ut visas nedan.

Figur som saknas

Som synes är KTH i Stockholm en av knutpunkterna för Europas Internetuppkoppling.

Det är inte heller så att alla data nödvändigtvis går samma väg om du till exempel skickar ett e-brev. Ditt brev delas upp i små paket (se vidare nedan) som alla individuellt vet vart de ska, och de kan gå helt olika vägar till sin destination. Väl där pusslas de ihop till en enhet igen.

Internet bygger i mångt och mycket på klient/server-konceptet, det vill säga att applikationerna är "tudelade". Du som användare har ett klientprogram som kontaktar ett serverprogram (ofta på en annan dator) och sedan sker dataöverföringen mellan dessa enligt nedan.

Protokolluppsättningen TCP/IP

Det som gör kommunikationen över Internet möjlig är uppsättningen av kommunikationsprotokoll som kallas TCP/IP. Det finns även andra typer av protokoll, men dessa går vi inte in på mer här. Beteckningen TCP/IP kommer av två protokoll som ingår i uppsättningen. Protokolluppsättningen är, som mycket annat ur UNIX-världen, generell på det viset att den är oberoende av hårdvaran den körs på. På det viset kan man kommunicera obehindrat mellan PC, Mac och UNIX-datorer (plus de flesta andra datorsystem).

Protokollen samverkar "i lager" på ett sätt som gör att så lite som möjligt måste skrivas specifikt för ett visst system (typ av nätverk, datorarkitektur etc.). Grovt kan man dela upp det hela i tre lager, nämligen fysiskt lager, transportlager och applikationslager.

Fysiskt lager: Sköter kontakten med det fysiska nätverket, och det är här anpassningen till varje individuellt system kommer in. Rutinerna får anpassas till den typ av nätverk som används. Vanligaste typen av lokalt nätverk för fasta anslutningar är Ethernet. För överföringar på längre avstånd används annan teknik. Det finns även motsvarande protokoll för kommunikation över telefonlinjer, nämligen SLIP och PPP.

Transportlager: "Formatterar" de data du vill skicka till paket enligt protokollnormerna. Bland annat sköts adresseringen och routingen (hur paketen skall kastas runt mellan olika datorer på väg mot destinationen) här. Det är i detta lager protokollen TCP och IP ingår. Här ligger själva kärnan i protokolluppsättningen.

Applikationslager: Slutligen har vi delarna av protokolluppsättningen som dikterar hur data skall skickas via de övriga delarna. Dessa protokoll varierar oftast från applikation till applikation. Vi har till exempel SMTP (Simple Mail Transport Protocol) för överföring av e-post och HTTP (HyperText Transfer Protocol) för överföring av WWW-sidor. X Window System sköter sin dataöverföring på denna nivå.

Kort historik

Grunden till Internet lades (som så mycket annat) hos militären. Den amerikanska försvarsmakten ville gå från en stor centraldator till ett ett datanätverk som var tillförlitligt och hårdvaruoberoende. På så sätt skulle det inte vara så lätt att slå ut i händelse av krig. 1969 bildades således ARPANET på ett experimentellt stadium. De organisationer som var anslutna insåg att det var såpass stabilt och praktiskt att det började användas för dagliga dataöverföringar. ARPANET togs officiellt i bruk 1975. Då hade inte TCP/IP utvecklats än, utan det kom först 1983 och antogs snart som militär standard. Sedan dess har det rullat på och nu växer det hela bara fortare och fortare.

Standarder inom Internet

Alla standarder inom Internet finns i form av så kallade RFC:er (Request For Comments) och kan fritt hämtas på ett flertal ställen. Namnet kommer att vissa av RFC:erna går på remiss innan de spikas. En stor del av RFC:erna är inte standarder. RFC:erna utfärdas av IETF (Internet Engineering Task Force).

Alla RFC:er finns på http://www.faqs.org.

Författat av Tomas Byström


Bakåt , Framåt , Upp, Huvudsida
Denna sida ändrades sist av handbok den 14/11 2000 00:12:56.
Last modified Tuesday, 14-Nov-2000 00:12:56 CET